Undersökning 2022
Oro i söder, optimism i norr – tydliga geografiska skillnader i synen på arbetsmarknaden.
Svenskarna och arbetsmarknaden
Kan industrisatsningar vaccinera mot ekonomisk pessimism?
I norra Sverige sker det industriinvesteringar på över tusen miljarder kronor. Företag inom batteritillverkning, stålproduktion och gruvindustri ritar om både näringslivskartan och framtidens samhällen. Områden som tidigare kantats av utflyttning behöver plötsligt en massiv inflytt av människor till både i privat och offentlig verksamhet. Så hur står det till med synen på framtiden i de olika länen? Huvudresultatet för 2022 års undersökning att synen på ekonomi och arbetsmarknad skiljer sig inom Sverige – och allra störst är optimismen i Sveriges nordligaste län.
Kan industrisatsningar vaccinera mot ekonomisk pessimism?
I norra Sverige sker det industriinvesteringar på över tusen miljarder kronor. Företag inom batteritillverkning, stålproduktion och gruvindustri ritar om både näringslivskartan och framtidens samhällen. Områden som tidigare kantats av utflyttning behöver plötsligt en massiv inflytt av människor till både i privat och offentlig verksamhet. Så hur står det till med synen på framtiden i de olika länen?
Ekonomisk oro i Sverige, baserat på län
I kölvattnet av pris- och ränteökningarna är oron i landet stor över att det ekonomiska läget ska påverka privatekonomin. I de nordligaste delarna av landet verkar dock den blomstrande arbetsmarknaden stilla oron.
Finns det skillnader i hur optimistiska svenskarna är kring framtidens arbetsmarknad?
Skillnader i optimism kring framtiden arbetsmarknad
Optimismen kring arbetsmarknaden skiljer sig ganska mycket beroende på var i Sverige man bor. Men var är optimismen störst? Undersökningen visar att de nordligaste länen, Norrbotten och Västerbotten, har en betydligt större optimism för framtidens arbetsmarknad i jämförelse med övriga Sverige.
Hur ser olika åldersgrupper på arbetsmarknaden?
Optimismen i olika åldersgrupper
Trots att optimismen kring arbetsmarknaden på många platser är låg är de flesta inte oroliga att förlora jobbet. Andelen oroliga sticker dock ut bland gruppen unga i åldern 18 – 25 år, där är var femte är orolig över att förlora sin anställning på grund av det ekonomiska läget.
Industrijobb lockar och fler kan tänka sig att flytta för jobb
De senaste åren har det skett stora satsningar inom industrin och etableringar av innovativa gröna industriföretag. På många ställen är kompetensbehovet stort. Hur ser det då ut med intresset att arbeta inom sektorn? Undersökningen visar att fler än fyra av tio kan tänka sig jobba med produktion inom industrin.
Vill människor flytta för jobb?
Många kan tänka sig flytta för ett nytt jobb och flyttviljan verkar öka. För ett år sedan svarade 31 procent att man kunde tänka sig flytta, en siffra som nu stigit till 37 procent. Västerbotten och Norrbotten, de områden i Sverige med lägst arbetslöshet lockar tre av tio svenskar.
Vill människor flytta för jobb? 37% beredda att flytta. 3 av 10 kan tänka sig att flytta till Norrbotten eller Västerbotten.
Attraktivitet på arbetsmarknaden
De flesta känner sig säkra på sin kompetens, men en femtedel av svenskarna upplever inte att de har rätt kompetens för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Samtidigt är en majoritet av svenskarna villiga att vidareutbilda sig för att öka sin attraktivitet på arbetsmarknaden.
Upplever du att du har rätt kompetens för att vara attraktiv på arbetsmarknaden? 75% JA, 21% NEJ, 4% OSÄKER Skulle du kunna tänka dig att skola om dig för att öka din attraktivitet på arbetsmarknaden? 56% JA, 39% NEJ, 5% OSÄKER
Så vad kan vi dra för slutsatser?
Det är tydligt att optimismen kring både ekonomin och arbetsmarknaden är starkare i de nordligaste länen Västerbotten och Norrbotten.
Resultaten visar också tydligt att den stundade lågkonjunkturen inte riktigt har kylt av arbetsmarknaden. Trots en oro kring arbetsmarknadens utveckling är det är en relativt liten andel av svenskarna som är rädda för att förlora sin anställning.
Intresset för att flytta för ett nytt jobb har ökat något jämfört med fjolårets undersökning. Om det är en effekt av en förändrad konjunktur eller inte låter vi vara osagt. Ett antagande kan dock vara att när tron på den lokala arbetsmarknaden minskar ökar viljan att söka jobb på andra platser.
Det finns också ett starkt intresse bland svenskarna för att skola om sig. Det är positivt då människors kompetens behöver uppdateras i takt med näringslivets förändringar. Kompetens och välfungerande matchning är en av nycklarna till både en fungerande arbetsmarknad och ett blomstrande näringsliv.