Visselblåsning

Visselblåsning innebär att uppmärksamma missförhållanden i ett företag eller en organisation.

I en organisation är det ofta anställda, leverantörer eller samarbetspartners som först upptäcker om något inte står rätt till. Dessvärre är det få som vågar gå vidare med sina misstankar. Många är rädda för repressalier eller för att bli anklagade för att vara illojala mot sina kollegor eller sin arbetsgivare. En del är också oroliga för att anmälan inte tas på allvar.

Enligt Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden ska företag av Lernias storlek ha rapporteringskanaler för rapportering av missförhållanden. För oss är det mycket viktigt att information om missförhållanden kommer fram. Syftet med systemet är att tillhandahålla kanaler där missförhållanden ska kunna anmälas utan att uppgiftslämnaren känner rädsla för att bli avslöjad eller få repressalier. Vår förhoppning är att missförhållanden snabbt kan uppmärksammas och åtgärdas innan de underliggande orsakerna växer och blir ohanterliga.

Utöver att rapportera till Lernias interna visselblåsarkanal kan du rapportera externt till en behörig myndighet inom ett visst ansvarsområde eller någon av EU:s institutioner, organ och byråer. Även när du rapporterar externt har du rätt till skydd enligt lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Om du inte vill använda Lernias kanal för visselblåsning kan du vända dig till någon av de myndigheter som särskilt utsetts för att ta emot rapporter för visselblåsning inom sitt verksamhetsområde, till exempel Arbetsmiljöverket, Integritets­skydds­myndigheten, Konkurrensverket och Skatteverket (se fullständig lista i Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden). Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och också behörig att ta emot rapporter som inte omfattas av någon annan myndighets ansvarsområde.

Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

Du kan också välja att offentliggöra uppgifterna och vissa missförhållanden kan också rapporteras till särskilda EU-organ. Du kan välja att offentliggöra uppgifterna genom att göra dem tillgängliga för allmänheten. Du kan till exempel publicera dem på sociala medier eller kontakta folkvalda. I sådant fall måste du först ha rapporterat externt till särskilt behörig myndighet och i de kanaler som den myndigheten har inrättat. Alternativt måste du ha särskild anledning att anta att extern rapportering skulle innebära fara för till exempel liv och hälsa eller en risk för repressalier.

Rätten att offentliggöra uppgifter med stöd av din meddelarfrihet gäller oavsett dessa regler.
Rapport av ett arbetsrelaterat sammanhang om missförhållanden som är i strid med viss direkt gällande EU-rätt med mera kan också ske till de EU:s institutioner, organ eller byråer som har inrättat särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden.

Visselblåsarlagstiftningen, lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, ger dig som visselblåsare ett skydd givet vissa förutsättningar. Utöver möjligheten att anmäla misstänkta missförhållanden enligt visselblåsarlagstiftningen finns det även en rätt till meddelar- och anskaffarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att det är möjligt för en anställd (med vissa undantag) inom såväl privat som offentlig sektor att straffritt lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering till massmedier som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

För anställda inom offentlig verksamhet eller annan verksamhet där meddelarskydd gäller enligt lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter eller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det även ett utökat skydd. Det utökade skyddet avser efterforskningsförbud och repressalieförbud.

Efterforskningsförbudet innebär att en myndighet eller annat allmänt organ, som huvudregel, inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande för publicering.

Repressalieförbudet innebär att det allmänna inte får vidta åtgärder som medför negativa konsekvenser för en enskild med anledning av att han eller hon har utnyttjat sin yttrande- och meddelarfrihet.

Brott mot efterforsknings- och repressalieförbuden är straffbelagda med böter eller fängelse i högst ett år (3 kap. 4 § TF och 2 kap. 4 § YGL).

Här kan du läsa mer om hur Lernia hanterar personuppgifter kopplat till visselblåsning.

Den som misstänker missförhållanden som strider mot lagar, regler, policys eller riktlinjer och som berör företaget eller dess anställda, har möjlighet att göra en anmälan. Rapporteringsfunktionen kan användas av samtliga anställda (oavsett anställningsform) i Lernias samtliga bolag. Även kunder, leverantörer, samarbetspartners och övriga intressenter kan använda systemet.

• Lagen gäller vid rapportering av ett missförhållande i ett arbetsrelaterat sammanhang som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.
• Lagen gäller även vid rapportering av missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang enlighet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.

Ibland kan uppgifter som lämnas via systemet innehålla känsliga personuppgifter, exempelvis när någon namnges för ett misstänkt brott. Personuppgifter får behandlas bara om behandlingen är nödvändig för ett uppföljningsärende. Läs gärna mer på: https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/dataskydd-pa-olika-omraden/arbetsliv/visselblasning/

Om du är osäker på om du ska rapportera ett problem eller inte, så rekommenderar vi att du anmäler det. Om din anmälan inte kan hanteras i systemet kommer du att få meddelande om det och också information om vart du kan vända dig istället. Meddelandet läggs i systemet så du kan fortsätta vara anonym.

Mindre allvarliga fall av missförhållanden som saknar allmänintresse behandlas inte i systemet. Hit räknas exempelvis:

• Tvister, fel, reklamationer
• Missnöje med lön
• Mindre allvarliga trakasserier
• Mindre stölder

Händelser som inte kan hanteras i systemet rapporteras till chef/den person som bestämmer över den berörda avdelningen på Lernia.

Information ska lämnas i god tro och med goda avsikter. Visar det sig senare, exempelvis efter en utredning, att uppgifterna du lämnat inte stämde, är det okej så länge du agerat i god tro. Missledande information, eller information som lämnas med den primära avsikten att skada eller förtala någon, accepteras inte.

Det är viktigt att du beskriver all fakta i ärendet, inklusive de förhållanden som du tror är mindre viktiga. Utveckla ditt påstående noggrant och bifoga allt som kan ha relevans. I systemet kommer du exempelvis att få frågor om vem eller vilka som är inblandade, om problemet är pågående eller om det finns någon dokumentation. Systemet kommer också, i syfte att underlätta utredningen, efterfråga dina kontaktuppgifter. Dessa är helt frivilliga att lämna. All information hanteras med största sekretess och du är alltid garanterad anonymitet.

För att trygga uppgiftslämnarens anonymitet tillhandahålls rapporteringsverktyget av en extern och oberoende aktör. Rapporteringskanalen är krypterad och lösenordskyddad. Inga IP-adresser registreras. Inga telefonsamtal spelas in. Du behöver aldrig uppge din identitet om du inte vill. Det är också helt frivilligt att använda systemet.

Inga uppgifter om anmälaren kommer att avslöjas för någon på Lernia utan att du som anmälare först godkänt detta. Du väljer själv om du vill vara helt anonym för både Lernia och den externa utredaren eller om du vill säga vem du är till utredaren. Oavsett vad du väljer så utreds och hanteras din anmälan.

När en anmälan kommer in görs den anonym och ärendet får ett specifikt nummer. Detta nummer kan du sedan använda för att komplettera uppgifter eller för att följa upp anmälan. Vi rekommenderar att du regelbundet loggar in i systemet eftersom utredarna kan komma att vilja ställa kompletterande frågor, eller lämna information till dig.

Vi samarbetar med 2Secure som är en utomstående och oberoende aktör. 2Secure har gedigen erfarenhet av utredningar och har global kapacitet om så behövs. Som säkerhetsföretag har de lång erfarenhet av den här typen av ärenden och de arbetar efter välbeprövade processer för att ta emot, filtrera, granska och utreda känslig information. De arbetar i samråd med Lernias Visselblåsarkommitté. Kommittén består av en extern ordförande och ett fåtal personer utsedda av Lernia.

Nej. Lernia har en skyldighet att, inom en viss tid, informera berörd person om att en anmälan inkommit. Uppgifter som vem som rapporterat kommer inte att lämnas ut, även om du som anmälare valt att inte vara anonym.

De personer som hanterar ett uppföljningsärende är bundna av tystnadsplikt och får inte röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller på någon annan enskild person som förekommer i ärendet.

Alternativ 1: Rapportera till en chef på Lernia eller till koncernledningen.

Alternativ 2: Rapportera anonymt genom tjänsten för visselblåsning.

Alternativ 3: Lagen föreskriver också att vissa svenska myndigheter och även EU-institutioner ska ha kanaler för rapportering dit anmälan kan göras.

Alla anmälningar tas på allvar och all information utreds. Först görs en bedömning av informationen som har skickats in. Varje uppföljningsärende hanteras efter en genomtänkt strategi och noggrant utarbetade rutiner. Beroende på anmälans innehåll tas beslut om vidare åtgärder i samarbete mellan 2Secure och Lernias kommitté för visselblåsning.

När du lämnat en anmälan rekommenderar vi att du regelbundet loggar in med ditt personliga login och lösenord för att se eventuella följdfrågor eller kommentarer från utredarna som mottagit din anmälan.

Dokumentation i uppföljningsärende sparas så länge som det är nödvändigt, dock inte längre än två år efter att ett uppföljningsärende har avslutats.