Lagändringar att hålla koll på: Nu uppdateras både LAS och föräldraförsäkringen

En stor snackis har varit LAS, lagen om anställningsskydd. LAS är den lag som reglerar anställningsförhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare, bland annat vilka regler som gäller vid anställning, uppsägning och avskedande. I Januariavtalet ingick en punkt om att LAS skulle förändras och moderniseras.

En av de betydande förändringarna är undantag från turordningsreglerna, för att underlätta och ge ökad flexibilitet för små och medelstora företag. LAS-förhandlingarna rymmer också frågor om kompetensutveckling och omställning för arbetstagaren. Förslaget öppnar för fler undantag från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Bland annat försvinner begränsningen att undantag bara kan göras av företag med max tio anställda. Det nuvarande undantaget om två anställda föreslås bli ett undantag om tre arbetare och tre tjänstemän.

Diskussionerna kommer att fortsätta under 2021 och om parterna kommer överens kommer förslaget troligtvis träda i kraft under senare delen av 2022.

– Jag tror ärligt talat inte att det här kommer att påverka arbetsmarknaden, att det skulle skapa fler jobb. Föreställningen om lagen är att den har större betydelse än den faktiskt har, att den är så hämmande. Det finns redan möjlighet till allmän visstidsanställning (AVA) på upp till två år, utan att det blir någon tillsvidareanställning. Med den flexibiliteten behöver arbetsgivaren inte vara särskilt rädd, säger Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert och jurist på Iseskog.

Ett utredningsförslag som ligger på regeringens bord handlar om att skapa en uppdaterad föräldraförsäkring. Förslaget innehåller flera förändringar och väntas komma under 2021 och i så fall antagligen träda i kraft i början av 2022. Andelen reserverade dagar föreslås öka från 90 dagar till 151 per förälder. Förslaget innebär också att 390 dagar av föräldraförsäkringen ska tas ut under barnets första tre år. Resterande 70 dagar kan tas ut 10 dagar om året från det att barnet är 3–10 år. Enligt nuvarande lagstiftning, för ett barn som är fött 2014 eller senare, går det att ta ut föräldrapenning fram till att barnet fyller 12 år, utan begränsning om antal dagar per år. Men efter att barnet har fyllt 4 kan man bara spara 96 dagar sammanlagt.

– Det här kommer att påverka arbetsgivaren positivt i och med att många tar ut långledigheter med hjälp av föräldradagarna, denna möjlighet begränsas i och med att lagen förändras. Men tanken är inte att gynna arbetsgivaren utan att gynna barnen. Utredningen som ligger bakom förslaget menar att det är viktigt att ta ut maximalt under barnens första år, det är då de behöver det som mest, menar Tommy Iseskog.

Pandemin påverkar lagstiftningen

Beroende på hur pandemin utvecklar sig kan vi komma att få se lagändringar kring korttidsarbete.

–När vi hamnar i ett normalläge blir den temporära lagstiftning som är kopplad till pandemin ointressant. Men om coronan fortsätter, om det skulle visa sig att vaccinen som kommer är verkningslösa till exempel, då blir regler om korttidsarbete jätteviktigt. Pandemin kommer oavsett att påverka oss under lång tid, men i bästa fall går vi tillbaka till ett normalläge igen.

I dag är arbetet mer gränslöst och många har jobb som kan utföras nästan var som helst, både fysiskt och tidsmässigt. Gränsen mellan arbete och fritid suddas därmed ut allt mer. Före coronan talades det mycket om organisatorisk och social arbetsmiljö men frågan pausades något under pandemin. Nu tycker Tommy Iseskog att det är hög tid att diskussionen kommer i gång igen. 

– Vi har ett mer kognitivt arbetsliv och den viktigaste kroppsdelen är huvudet, det kan man inte stänga ner, det går inte att låsa hjärnan vid 17. Denna gränslöshet kan nog förklara en del av det som kallas psykisk ohälsa. Det får oss att fundera på hur vi ska markera gränsen mellan arbete och icke-arbete. Det är viktigt att Arbetsmiljöverket jobbar vidare med detta under 2021.

Tips: Läs senaste artikeln om lagförändringar att ha koll på 2022 här.

5 saker på bordet 2021