8 friskfaktorer – vägen till en välmående och effektiv arbetsplats

I forskningsstudien Hälsa och framtid genomförd av Centrum för arbetes- och miljömedicin kom de fram till åtta friskfaktorer. I den här artikeln kommer vi berätta om vad en friskfaktor är samt gå igenom de åtta friskfaktorerna och hur de ger maximal effekt.  

Vad är friskfaktorer?  

Arbetsmiljöverket definierar friskfaktorer enligt följande: ”Friskfaktorer kan definieras som förhållanden som påverkar arbetsmiljön på så sätt att de främjar hälsa och bidrar till att arbetstagare bibehåller sin hälsa och kan arbeta och uppfylla sina och arbetets mål över tid.” 

Den mest långsiktiga effekten får du om friskfaktorerna kan komma att genomsyra hela organisationen och arbetsmiljöarbetet. Till exempel som en integrerad del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det handlar om att göra förbättringar efter sina förutsättningar och förändra det man faktiskt har möjlighet att påverka. Här kommer några exempel: 

1. Rättvis och transparent organisation 

Beslut uppfattas som välgrundade, rättvisa och transparenta genom att ledningen motiverar sina beslut och följer organisationens styrdokument. Det ger en hög tillit mellan olika nivåer, verksamheter och individer tack vare tydliga roller, ansvar och mandat. Dessutom till följd av att organisationens värdegrund, policys och rutiner följs och efterlevs.   

Tecken på att friskfaktorn om rättvisa fungerar bra, är att man ser till att det förs regelbunden dialog om beslutsprocesser. Men även att medarbetare uppmuntras att lyfta oklarheter, samt att mötesprotokoll och styrdokument finns lättillgängliga för alla.

2. Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap 

Tillgängliga ledare som inspirerar och stöttar medarbetare att nå sina mål. Det bidrar till tillitsfulla relationer som också är en förutsättning för att kunna upptäcka tidiga tecken på ohälsa. Chef och medarbetare har återkommande direktkontakt med bland annat en levande dialog om mål och uppföljning. Flera delar av organisationen, som ledning, HR, skyddsombud och chefer samverkar kring chefers förutsättningar.  

3. Delaktighet och inflytande 

Medarbetare har möjlighet att påverka sin arbetssituation och delta i verksamhetsutvecklingen. Det finns en övertygelse om att delaktighet leder till att förbättra verksamhet och rutiner, genom att ta vara på medarbetares tankar, åsikter och idéer. Det är tydligt vad som kan påverkas och vad som inte kan påverkas. 

4. Kommunikation och återkoppling

Samtalsklimatet är positivt med öppen kommunikation i alla riktningar och med effektiva vägar till en fungerande information och dialog. Det är naturligt att dela och glädjas åt varandras framgångar och återkoppling ges på beteenden, utan att det blir personligt. Kunskap sprids genom att individer på olika positioner inom organisationen kommunicerar och utbyter kunskap.  

5. Prioritering av arbetsuppgifter 

Det finns en strävan efter balans mellan arbetskrav och resurser på arbetsplatsen. Regelbundna samtal och enighet om vad som är viktigt och bråttom, skapar förståelse för arbetsprioriteringar. Medarbetarna känner att de kommer till sin rätt, och är trygga med sina dagliga val och prioriteringar. Chefer uppmärksammar tecken på ohälsosam arbetsbelastning och tar till åtgärder vid behov, genom att antingen sänka kraven eller tillföra resurser. 

6. Kompetensutveckling hela arbetslivet 

Organisationen har strategier för att utveckla befintlig kompetens, till exempel genom utbildning, byte av arbetsuppgifter eller andra former av kompetensutbyte. Målet är att vara en lärande organisation där medarbetare lär och utvecklas tillsammans, i metoder som lärgrupper, mentorskap eller skuggning. Chefer uppmuntrar och efterfrågar medarbetare som har intresse av att öka sin kompetens.  

7. Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen 

Såväl det dagliga arbetet som verksamhetsutvecklingen präglas av systematiskt arbetsmiljöarbete som en integrerad del:  

• Rutinmässig bedömning av risker. Reflektion över arbetsplatsens positiva aspekter, samt av åtgärder för att förebygga risker, är en kontinuerlig process.  
• Strukturerat och strategiskt arbetsmiljöarbete. Det finns ett strukturerat och strategiskt tillvägagångssätt för arbetsmiljöarbetet, vilket inkluderar regelbundna avstämningar och aktiv dialog.  
• Uppföljning och utvärdering. En viktig komponent är att följa upp effektiviteten av genomförda åtgärder för att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. 

8. Tidiga insatser och arbetsanpassning 

Organisationen är bra på att uppfatta tidiga signaler på ohälsa. Det innebär att chefer ser, lyssnar på, och frågar medarbetare om deras hälsa och hur det står till rent generellt. Rutiner för både kort- och långtidssjukfrånvaro är kända och efterlevs, där samarbete med aktörer som företagshälsovård och Försäkringskassan är en del. Det finns en överblick över sjukstatistik och en vana att tala om hälsa och ohälsa. När en medarbetare är redo att börja arbeta igen efter långtidssjukskrivning söker man möjligheter att anpassa till exempel schemaläggning eller arbetsuppgifter.